§. 6.

Åbo Stad, som är belägen under 60 gr. 28 m. Polhögd, äger af ålder stapel-rättighet, och är ibland Swearikes Städer i ordning den ottonde. Den indelas nu i 6. qvarter, hwaraf 3 ligga på öster sidan af åen: Kyrko-Mätäjärwi och Klöster-qwarteren, tre äfwen på wästra, norre och södre qwarteren, samt Nystaden. De månge publique Bygningarne tillägga Staden icke ringa prydnad: som Domkyrkan, af 300 fots längd, 127 fots bredd, samt i högden til sielfwa röstet 150 fot. Men det prydelige 1685 upbygde tornet, som sträkte sig til 300 fots högd, och som ofwan förmält är, 1738 afbran, har icke ännu förmått upresa sig. Dock äga klockorne och fäjarwärket här oppe sit rum. Denna Kyrka betiena Swenska och Finska Dom-Församlingarne sig af, och underhålles Gudstiensten i den förra af Domprobsten, twänne Capellaner och Adjuncti Archipræpositi; i den senare af Kyrkoherden med 3 Capellaner. Denna Kyrka omgifwes af Academie-Huset, dess Bibliotheque, gamla Scholan, som til Anatomie-Sal är gifwen och destinerad, samt nu warande Dom-Scholan, som tilförene warit Gymnasii Hus, innan Academien uprättades. Här informeras en talrik ungdom af 8 Lärare, utom Directore Cantus. Ej långt ifrån Domkyrkan är ock Landshöfdinge-Sätet belägit, med Lands-Cancelliet och Contoiret. Midt wid stora torget, utom hwilket et annat finnes in wid Kyrkan, och det tredie på Stadens norra sida, möter Kongl. Hofrätts-Huset, som under förra Ryska wäldet afbran, samt genom omild medfart och taklösa förderfwades, och därföre merendels ifrån understa wåningen och bodhwalfwen med bättre afdelning och prydeligare än förr, 1723 och 24 år wordet åter upbygt. I förstone, 1636, anlades denne Kungl. Rätts säte i Norr-qwarteret, näst intil Stadsbron, som sammanfogar dess 2:ne delar, i de såkallade Pippingske eller nu mera Cretalenske huset, som sedermera til framledne Assessoren Herr OLOF WALLENSTIERNA den äldre, för dess fordran hos Cronan, afstods. Wid östra ändan af detta torg ligger Stadsens Rådstugu, ock af stenbygnad, med et täckt torn, som innesluter et nytt urwärk med wisare på fyra sidor och timklocka. Denna upbygdes ånyo och utwidgades 1733. sedan den förre för sin ålder war til grunden nedrifven. Näst intil detta Rådhus står Corps de guardet, hwaruti hålles regulier stads och brandwakt så natt som dag. Denne stadswakt inrättades 1729. i stället för den där intil brukeliga borgare nattwakten, och består af 3. Officerare, 3 Corporaler, 3. Trumslagare, samt 30 gemena, försedde med wiss lön, öfwer- och undergewär, samt liverie, som de bekomma hwart tredie år. Desse rum hafwa tilförne warit Auctions-kammare, som nu i nedre wåningen af Rådstugun, jämte stadsens källare, finnes. Så är ock wid detta torg stadsens packhus belägit, 1725. af des publique medel upbygt, samt et wåghus med Accis-Rätts Cammare ofwan uppå, jämwäl i de första åren efter fridsslutet på sit förra ställe opbygde. Strax härwid är Rasp- och Spinnhuset, til hwilkets inrättande och wid makt hållande Hans Kungl. Maj:t wid 1734. års Riksdag förordnat en drägelig afgift å wissa waror i detta Storfurstendöme eller alla dess Städer. I Mätäjärfwi är et nytt handqwarns-hus, och wid klöstergat-ändan afsides står Stadsens Brygghus med Kölnor, 1730. å nyo af trä opbygdt. På norra sidan om åen, icke långt ifrån broen, där Köpman JOACHIM WITTFOTS hus nu är belägit, har fordom stådt en Kyrka, Helige Andes Kyrka kallad, af hwars förfalna murar sal. Herr Grefve BRAHE tillåtit Staden taga tegel til sit Packhus opbyggande. Nu möter här Presidents-huset, som fordom warit Herrar KURCKAR tilhörigt. Detta ruinerades helt och hållit under förra Ryska wäldet, och år sedan med publique medel af grunden opbygdt, samt blef 1732 färdigt. Längre ned i den förr omrörde Nystaden ligger Hospitals eller St. Michaelis Kyrkan, inaugurerad 1677. den 9 Octob. jämte Fattig- och Prästhusen, alt af träbygnad. Et annat Hospital låg tilförene på andra sidan om åen, som sedan skal wara flyttadt til Siälö i Nagu Sokn. där dårar och besmittade underhållas. Stadens nu warande Fattighus är 1696. allernådigst försedt med wiss stat för 40. personer, hwartil 50 tunnor spanmål af kyrko tionden blifwit anslagne, jämte armbösse-medel och håfpenningar från domkyrkan, inlösnings penningar, utom andre små inkomster, samt hwad förärings wis inflyta kan. I synnerhet har framledne Commissarien HANS WITTFOT, genom hwars frikostighet och anstalt jämwäl Domkyrkan kåstbar prydnad och skrud tilslutit, genom testamenterlig disposition 1732. den 3. Martii förärt 10000. Daler kopp:mt, hwilkas ränta ewärdeligen skal anwändas til dessa fattigas bästa. Längre emot Slottet möter Slots-Prästegården, med Crono-medel 1734. mästendels å nyo opsatt med träbygnad. Slots-Predikanten förrättar i Slotskyrkan hwar Helgedag Finsk och som oftast Swensk Gudstiänst, för Slotsbetjänte, de Staden widliggande Ladugårdars, stor- och Lill-Heikiläs som Runsala folk, Militie-wakteri och fångarne. Och som Stadens hamn är här inwid, är här om sommaren jämwäl af siöfarande en tämmelig församling. Den närmare och omständeligare beskrifning detta Slott skulle förtiäna, nödgas jäg lämna androm. Af private stenhus finnas här nu 76. dels sedan förra Fredsslutet reparerade, dels å nyo opbygde, inberäknade dem, som allenast stenbodar och hwalf äga. Inemot dubbelt så månge stenbygnader hafwa här warit för Ryska infallet 1713, men de blefwo då förstörde, och teglen bårtförde. De öfrige gårdarne, 724 til antalet, äro af träbygnad, til en del med ansenlige rödfärgade hus anlagde, hwarmed efter styrka och förmåga årligen fortfares, så at Staden får alt bättre skick och anseende. Wid pass 30 för förra fientligheten bygde tomter, i Söderqwarteret och Nystaden, stå ännu antingen öde, eller nyttjas til kryddgårds- och åkerplatser, hwilka dock, när Fabriquerne efterhand mera tiltaga, noga komma til måtto. I Staden finnes 14. breda, och liusa, alla förfwarligen stenlagda gator, utom en hop twärgator och gränder. Staden omgifwes med staquete, och pålvärk af trä, samt har 5 Tullar, Tawast, Muldawieru, Aningais, Fää och Siöbomen. Til ytterligare oplysning öfwer Stadens belägenhet, hade jag önskat kunna bifoga dess Charta och grundritning, men icke funnit någon nyare, än en Landtmätaren MAGNUS BERGMANS, af år 1710. af hwilken, som Staden sedan undergått åtskillig förändring, jag icke kunnat mig betiäna.

Följande paragrafen.
Föregående paragrafen.
Innehållet.

Tillbaka till historiasidorna.
Takaisin historiasivuille.
Back to history pages.