Gabriel Rein: Kejsaredömet Rysslands statistik i sammandrag, Helsingfors, J.C. Frenckell & Son, 1838:

Vettenskaplig kultur.

Till befrämjande af allmän bildning funnos år 1834 6 Universiteter, 4 lyceer, 65 gymnasier, 410 kretsskolor, 661 folk och socken-skolor, och totala summan af offenteliga och allmänna läroanstalter uppgick till 1543, hvarest 4054 lärare lemnade undervisning åt 75448 lärjungar. De öfre läroanstalterne underhållas af staten, men sockenskolorne af socknarne eller godsägarene. Universiteter finnas i Moskva, Charkov, Kasan, St. Petersburg, Dorpat och Kiew. De Ryska universiteterne skilja sig genom en egen Facultets-indelning ifrån andra länders. (Tillägg i rättelser: Enligt ministerns för upplysningen sednast aflemnade berättelse uppgår Skolornes antal i Ryssland till 1744; lärarenes till något öfver 6000 och elevernes till 92000.) Emedan dem nämligen icke åligger att bilda prester, hvilka erhålla sin bildning uti dertill särskilt inrättade seminarier, så är ock den Theologiska Faculteten alldeles utesluten från universiteterne, men för att likväl bibehålla 4 Faculteter, har den Philosophiska blifvit delad i tvenne: den Physico-Mathematiska och Philologico-Historiska. Den vanligen så kallade Juridiska benämnes den ethico-politiska och innefattar stats-vettenskaperne i vidsträcktare mening. I Dorpat är den gamla indelningen bibehållen. Lyceerne ställas emellan gymnasierne och universiteterne, de äro: 1) det Kejserliga Lyceum i Tsarskoe Selo, hvarest gamla och nyare språk, historia och geographie, mathematik och litteratur läras; 2) lyceum i Odessa, instiftadt af f. d. General-Gouverneuren derstädes (1803—1814) Hertigen af Richelieu, med tvenne Faculteter, en juridisk och en philosophisk; 3) lyceum i Jaroslav, stiftadt 1803 af Paul Gregorevitsch Demidov, hvilken till denna inrättning anslog 3578 bönder och 100,000 Rub. silfver; med samma läroämnen som vid universiteterne, 1 Director, 1 Religionslärare, 8 Professorer och 2 Lectorer; 4) lyceum i Neschin, G. Tschernigov, inrättadt år 1789, af Furst Alexander Besborodko, till fattiga adelsmäns uppfostran. De allmänna bildningsanstalterne indelas likformigt i tio läro-districter, för hvilka en Curator med Generals-rang står i spetsen, och hvilken omedelbart af Ministern för upplysningen emottager befallningar. De högre läroverken hafva tillsyn öfver de lägre. Vid hvarje universitet och de lyceer eller gymnasier, som stå i spetsen för lärodistrictet, bildas af en del Professorer eller lärare en så kallad Skol-commission, hvilken har sig tillsynen öfver districtets lägre undervisningsanstalter ombetrodd. Hvarje gymnasium står under en Skol-Director, som åter har tillsyn öfver gymnasium och de till gymnasii district lydande skolanstalter. De tio lärodistricter äro; 1) Det Petersburgska, 2) Moskovska, 3) Charkovska, 4) Kasanska, 5) Dorpatska, 6) Kievska, hvardera med ett universitet i spetsen. 7) Lärodistrictet Hvita Ryssland, med hufvudsätet Witebsk, hvars förnämsta läroanstalter äro det Romersk-Catholska andeliga seminarium och medico-chirurgiska akademien i Wilna; 8) Lärodistrictet Odessa med Richelieuska lyceum; 9) Kaukasiska lärodistrictet, hvars förnämsta läroanstalt är ett gymnasium i Tiflis, och 10) Sibiriska lärodistrictet med gymnasierne i Tobolsk och Irkutsk. — Bildnings-anstalterna för särskilta stånd och yrken lyda vanligen under sina speciella styrelser. a) För prestaståndet och kyrkans betjente finnas socken- och kretsskolor, seminarier och andeliga akademier: Af de sistnämnda funnos 1836 tre, nemligen i S:t Petersburg, Moskva och Kiew, med öfverhufvud 317 studenter. Vidare funnos 41 seminarier med 13,616 elever, 155 kretsskolor med 25,151 lärjungar och 181 sockenskolor med 19,502 lärjungar. Till bildande af Catholska prester finnes en andelig akademi i Wilna med 40 studenter, 12 biskopliga seminarier och 203 lägre skolor. Det Lutherska presterskapet bildas vanligen vid Dorpatska universitetet och dess theologiska facultet. b) Till bildande af skickliga subjecter för lärarekallet är inrättadt ett Professors-institut i Dorpat och ett paedagogiskt central-institut i S:t Petersburg, c) För krigsyrket äro de förnämsta läroanstalterne: 1) Till lands: Militair-akademien, stiftad d. 4 Oct. 1830 och öppnad 1832; pagecorpsen, år 1831 med 168, ingenieur-skolan med 165, artilleri-skolan med 182, gardes-junkare-skolan med 102 lärjungar; vidare första och andra cadetcorpsen, hvardera med 700 elever, den förra stiftad af Kejsarinnan ANNA på Fältmarskalk Münnichs förslag år 1731, den sednare 1762 af Kejsarinnan CATHARINA II. Paulska Cadetcorpsen för faderlösa militair-barn, stiftad af Kejsar PAUL för 1000 gossar; dermed var förenad en undervisningsanstalt för 100 döttrar af aflidna militairer. Alla dessa läroanstalter finnas i S:t Petersburg. Vidare finnas i Riket: Cadetcorpserne i Moskva och Tambov, Alexanders cadetcorps i Tala, Alexanders cadetcorps i Tsarskoe selo, cadetcorpsen i Charkov, militairskolan i Orenburg. 2) Till sjös: Sjöcadetcorpsen i S:t Petersburg, stiftad 1715 af PETER den Store, med 600 elever, styrmans -compagnier i Kronstadt, Nikolajew, Odessa och Archangel; samt skeppsbyggeri-compagniet (skolan) i S:t Petersburg, d) För läkarekonsten: medicinska akademier i S:t Petersburg, Moskva och Wilna; veterinairskolor i S:t Petersburg, Moskva och Lubny i G. Pultava; accouchementshus och kliniker i Moskva och Bialystok. e) För juridiken en skola i S:t Petersburg. f) För techniska yrken: bergscadetcorpsen i S:t Petersburg, bergverksskolor i Jekaterinenburg och Nertschinsk; institutet till bildande af ingenieurer för väg- och vattencommunicationen; skogs-institutet med en landtmätare-skola och ett praktiskt technologiskt institut, alla tre i S:t Petersburg, g) En praktisk handelsakademi i Moskva, handelsskolor i S:t Petersburg, Moskva, m. fl. Till befrämjande af de Orientaliska Språkens kännedom finnes ett år 1823 instiftadt orientaliskt institut, hvars egenteliga ändamål är att bilda tolkar för Rysslands diplomatiska relationer med de orientaliska hofven och folkslagen.

Till befrämjande af qvinnobildning finnas följande inrättningar: a) Institutet för adeliga flickor i Smolna-nunnekloster i S:t Petersburg: b) och c) S:t Catharinae Ordens stiftet i S:t Petersburg och Moskva; d) Kejsar PAULs institut till bildande af krigares döttrar i S:t Petersburg; e)—g) instituter för adeliga jungfrur i Charkov, Pultava och Odessa, h) Patriotiska institutet med en bildningsanstalt för afskedade officerares döttrar (дочери заслуженныхъ военныхъ чиновъ) i St. Petersburg; skolor för lägre tjenstemäns vid flottan döttrar i Nikolajew och Sevastopol o. s. v.

Den vettenskapliga culturen befordras vidare af: Vettenskaps-Akademien i St. Petersburg, efter af PETER den Store uppgjord plan, år 1728 stiftad af CATHARINA I; Ryska Akademien, till bearbetande af Ryska Språket och befordrande af Rysk Literatur, stiftad af CATHARINA II 1783; begge i St. Petersburg; Sällskapet för Rysslands historia och antiqviteter i Moskva af år 1771; Sällskapet af Ryska Literaturens vänner i Moskva; Sällskapet af vettenskapernes, literaturens och konsternes vänner i St. Petersburg af 1801, Sällskapet för fäderneslandets literatur i Kasan; Sällskapet för literatur och konst i Mitau; Sällskapet för Östersjöprovinsernes historia och antiqviteter i Riga; Mineralogiska Sällskapet i St. Petersburg af år 1811; pharmaceutiska Sällskapet i St. Petersburg af år 1818; naturforskare Sällskapet i Moskva m. fl.

År 1758 stiftade Kejsarinnan ELISABETH en akademi för måleri, bildhuggeri och byggnadskonst, hvarmed sedermera en bildningsanstalt för unga konstnärer blifvit förenad, och hvartill Kejsar PAUL fogade en egen afdelning för kopparstickare- och medailleur-konsten; i St. Petersburg.

Bibliotheker: De förnämsta äro: det Kejserl. Bibliotheket i St. Petersburg, med omkring 420,000 band och inemot 15000 manuscripter; Vettenskaps Akademiens Bibliothek, öfver 100,000 band; Rumänzovska Bibl. 32000 b. m. fl. i St Petersburg. Tolstoiska bibliotheket i Moskva, år 1825 med 1093 Slavonska manuscripter. Samteliga universiteter hafva dessutom ansenliga bibliotheker; de största i Dorpat med omkring 60000 band och i Moskva med 50000 b. Bland vettenskapliga samlingar finnas dessutom i St. Petersburgs ett Asiatiskt museum, som innehåller betydliga samlingar beträffande Asiens literatur, antiqviteter och konst; omkring 8000 Chinesiska tryckta arbeten, en rik samling af Tibetanska och Mongoliska böcker, äfvensom Arabiska, Persiska, Turkiska, Japanska m. fl. handskrifter och den rikaste samling på orientaliska mynt bland alla Europaeiska; ett Egyptiskt museum, ett ethnographiskt museum, ett medaille cabinet med omkring 12000 mynt, hvaraf öfver 180 i guld och omkr. 3800 i silfver; ett Zoologiskt museum; ett herbarium; ett mineralogiskt cabinet. Alla dessa samlingar tillhöra vettenskaps akademien. Eremitaget i St. Petersburg innehåller en rik samling af målningar, omkring 4400; en collection af medailler och antiquiteter. Dessutom finnas flere andra vettenskapliga och konstsamlingar.

År 1551 inrättades det första boktryckeri i Ryssland uti Kiew, och den första bok som der utkom var en Slavänsk öfversättning af Psalmerne; 1554 anlade Ivan IV Wasiljevitsch ett boktryckeri i Moskva, hvars första arbete var en öfversättning af Evangelierne och Apostlagärningarne, hvilken 1564 utkom. År 1833 funnos i Ryssland 52 boktryckerier, bland hvilka 24 i St. Petersburg och 10 i Moskva. Ur dem utgingo nämnde år omkring 160 literaira arbeten, nämligen 516 på Ryska, 68 på Tyska, 25 på Polska, 35 på Franska, 47 på Latin, 40 på Hebraiska, 18 på Estniska, Lettiska och andra språk, 635 voro originalarbeten och 123 öfversättningar. Bland originalarbeten voro 184 belletristiska, 53 i medicin, 33 i historien, 16 i geographi och statistik, 26 i juridik och politik, 29 i naturvettenskaperne, 25 i mathematiken och krigsvetenskaperne, 68 i theologi, 45 i allmän språkkunskap, 12 i philosophi o. s. v. År 1834 utkommo 84 tidningar och journaler, hvaribland 42 Ryska, 23 Tyska, 6 Franska, 4 Lettiska, 2 Engelska, 1 Italiensk, 2 Polska, 1 Estnisk, och 3 Rysk-Franska och Polska. Under förra hälften af år 1837 utkommo i tryck 486 böcker och skrifter. (Tillägg i rättelser: År 1837 utkommo 866 literaira arbeten i Ryssland, deribland 740 originaler och 126 öfversättningar; 1836 införskrefvos från utrikes ort böcker till ett antal af 40000 band.)
Elektronisk form: Pauli Kruhse (2009).

Föregående sida | Innehållet | Följande sida