Gabriel Rein: Kejsaredömet Rysslands statistik i sammandrag, Helsingfors, J.C. Frenckell & Son, 1838:

B) Styrelse auctoriteter för
Rikets särskilta provinser.

I anseende til provincial-styrelsen åger skiljaktighet rum emellan sådana gouvernementer och provinser, som styras enligt den för Riket gifna allmänna författningen, och sådana som, i en eller annan del, uti sin förvaltnings- och lagskipnings-form derifrån afvika. Till det förra slaget höra Gouvernementerne 1) Archangel, 2) Astrachan, 3) provinsen Bialystok, 4) Wilna, 5) Witebsk, 6) Wladimir, 7) Wologda, 8) Wolhynien, 9) Woronesch, 10) Wjätka, 11) Grodno, 12) Jekaterinoslov, 13) Kasan, 14) Kaluga, 15) Kiew, 16) Kostroma, 17) Kursk, 18) Minsk, 19) Mohilev, 20) Moskva, 21) Novgorod, 22) Nischegorod, 23) Olonetz, 24) Orenburg, 25) Orel, 26) Pensa, 27) Perm, 28) Podolien, 29) Pultava, 30) Pskov, 31) Rjäsan, 32) St. Petersburg, 33) Saratov, 34) Simbirsk, 35) Slobodiska Ukrain, 36) Smolensk, 37) Taurien, 38) Tambov, 39) Tver, 40) Tula, 41) Cherson, 42) Tschernigov, 43) Jaroslav. Till det senare slaget räknas I. Östersjö-Gouvernementerne Lifland., Estland och Kurland, II. Sibirien, III. Provinsen Kaukasien, IV. Transkaukasiska länderne [Закавказскiй край], V. Bessarabien, VI. Kosack-härarnes och VII. de Nomadiska folkslagens länder.

Med afseende å provincialstyrelsen indelas riket i General-Gouvernementer, af hvilka hvart innefattar omkring 3—5 Gouvernementer, och var General-Gouverneurernes antal år 1834: 13, hvilka hade sina säten i St. Petersburg, Moskva, Tver, Riga, Smolensk, Kiev, Odessa, Nischegorod, Orenburg, Perm, Tiflis, Tobolsk och Irkutsk, hvartill än General-Gouverneuren af Finland, som den fjortonde, kan raknäs. Enligt 1836 års hof-calender funnos följande General-Gouvernementer: 1) Archangel, Olonetz och Wologda; 2) Lifland, Estland och Kurland; 3) Witebsk, Mohilev och Smolensk; 4) Grodno, Minsk och Bialystok; 5) Podolien och Wolhynien; 6) Tschernigov, Pultava, Charkov; 7) Nya Ryssland och Bessarabien; 8) Kaukasiska Provinserne; 9) Vestra- och 10) Östra Sibirien. Krigs-Gouverneurer med tillsyn äfven öfver den civila förvaltningen [военные Губернаторы управляющiе гражданскою частiю] voro på samma tid i Wilna [hvars Krigs-Gouverneur tillika var General-Gouverneur af Grodno, Minsk och Bialystok], Kiew, Kursk, Tula, Jaroslavl, Nischegorod, Kasan, Orenburg och Astrachan, samt General-Krigs-Gouverneurer i St. Petersburg och Moskva. General-Gouverneurerne höra samteligen till militair-ståndet, äro minst af General-Lieutenants-rang, och hafva den högsta tillsyn öfver hela, såväl militaira, som civila styrelsen inom sina districter. Alla militaira och civila auctoriteter lyda under dem och äga att till dem afgifva berättelse, samt att af dem emottaga befallningar. General-Gouverneurerne lyda under Senaten och Ministrarne, men kunna, för felaktigt förhållande, endast af Kejsaren tilltalas. De begge General-Gouverneurerne i Sibirien hafva hvar sin Generalconseil, bestående af Sex af Kejsaren utnämn de Ledamöter, sig till biträde.

Under General-Gouverneurerne styras de enskilta Gouvernementerne af Civil-Gouverneurer, hvilka inom sitt område i det närmaste hafva alla de civila functioner, som General-Gouverneurerne inom sitt större territorium. ”Gouverneuren bör vara de Kejserliga lagarnes vårdare, en befrämjare af det allmänna bästa, de förtrycktas beskyddare, bör i alla sina handlingar visa välvilja och kärlek för folket," heter det i Kejsarinnan CATHARINA II instruction för Gouvernementernes förvaltning. Han äger hafva tillsyn öfver: 1) polisen och ordningens bibehållande; 2) domstolarne inom Gouvernementet, stadfästa deras utslag och befordra dem till verkställighet eller ock, i vissa fal, befordra dem till Senatens skärskådande; 3) Gouvernementets räkenskapsverk; 4) de såkallade kamrarne för allmän omsorg; 5) medicinal-förvaltningen, samt 6) i samråd med Universiteterne och Gouvernements-Skol-Directorerne, öfver undervisningsverken, m. m. Gouverneuren förer ordet i den såkallade Gouvernementsregeringen [губернское правленiе], hvilken utgöres af tre eller fyra Regeringsråd och en Assessor, samt har det åliggande att biträda Gouverneuren i dess befattning. Det äldsta regeringsrådet bär namn af Vice Gouverneur och förrättar, då Gouverneuren är frånvarande eller hindrad, dess functioner. Är General-Gouverneuren närvarande i Gouvernementsregeringen, så är han tillika Ordförande och Gouverneuren intager sin plats som Ledamot.

Gouvernementets penningeverk och oeconomi förvaltas närmast af ett såkalladt kameral-hof [казенная палата] bestående af Ordförande och ett efter behofvet lämpadt antal Ledamöter. Dess åliggande är att hafva tillsyn öfver befolknings-förteckningarne och mantalsskrifningen, öfver krets-räntekamrarne, kronans monopolier [salt- och brännvins-handeln], inkomster och utgifter; krono-skogar och i allmänhet öfver Gouvernementets oeconomiska förvaltning, rekrutering o. s. v. Gouvernements-Räntmästaren, G. Controlleuren [revisorn af Gouvernementets räkenskaper] och G. Jägmästare [лѣсничiй] äro äfven medlemmar af Kameral-hofvet. I hvarje Gouvernement finnes dessutom ett så kalladt allmänt försorgscollegium [приказь общественнаго призрѣнiя], hvarest Gouverneuren förer ordet och Deputerade af adeln, borgare- och bondeståndet utgöra bisittare. Detta Collegium har vård om välgörenhets-anstalterne i Gouvernementet, såsom sjuk-, fattig-, barn-, dår- och arbetshus. Vidare finnas: en Gouvernements Procurator, som har att vaka öfver lagarnes efterlefnad, draga försumlige Domare till ansvar, att inspectera fängelserne m. m., tvenne Gouv. Fiskaler, en för krono- en annan för brottmål; en G. Skol-Director, en G. Postmästare; en G. Landtmätare; en G. Architect; en G. Physicus; en G. Chirurg; en G. Accoucheur och tvenne barnmorskor. Medicinal-tjenstemännen bilda, med Gouverneuren som ordförande, ett medicinal-collegium, [врачебная управа], som vakar öfver hälsovården.

Lagskipningen inom Gouvernementerne förvaltas i högsta instans af ett criminal-tribunal [палата уголовнаго суда eller уголовный судъ] och ett civil-tribunal [палата гражданскаго суда eller гражданскiй судъ]. Det förra upptager och granskar, såsom revisions-domstol, alla från Gouvernementets lägre domstolar, i hemställningsväg, insända brottmål, samt öfverlemnar dem, efter målets beskaffenhet, till Gouverneurens eller Senatens stadfästelse. Det upptager ock, och afdömer i första instans mål, som angå försummelse och fel i tjensten. Denna domstol utgöres af en, bland adeliga candidater till civil-tjenst, af regeringen vald Ordförande, ett af Senaten utnämdt Tribunal-råd, samt tvenne af adeln och tvenne af borgerskapet valde Assessorer. Ledamöterne i civil-tribunalet väljas på samma sätt, och äger detsamma till afdömande upptaga alla genom vad från de lägre domstolarne inkomna civila mål. En egen inrättning i Ryssland är den såkallade samvetsdomstolen [совѣстный судъ] i hvarje Gouvernement, hvilken utgöres af den bland Gouvernementets adel valde Samvetsdomaren som ordförande, och sex ibland adeln, köpmanskapet och bonderne, tvenne af hvarje stånd, utsedde bisittare. Denna domstols bestämmelse ar, att söka förekomma processer och bilägga tvister, att afdöma brott begångna af minderåriga och vansinniga personer, barns förseelser och brott mot sina föräldrar, äfvensom i allmänhet processer emellan föräldrar och barn, mål angående trolldom, såvida dervid visat sig dumhet, bedrägeri och okunnighet [поелику заключаютъ въ себѣ глуность, обманъ и невѣжество], äfvensom sådana brottslingar, hvilka mera genom tillfälliga orsaker och ett olyckligt sammanträffande af omständigheter, än brottsligt uppsåt råkat öfverträda lagarne [дѣла о преступленiяхъ уголовныхъ, учиненныхъ по несчастному какому либо приключенiю, или по стеченiю особыхъ обстоятельствъ]. Samvetsdomstolen lyder omedelbart under Senaten och Gouverneuren, men upptager ej sjelfmant något mål, utan antingen till följe af regeringens befallning, eller anförda klagomål och inlemnade böneskrifter, eller också en annan domstols anmodan. — Gouvernementernes central-auctoriteter hafva sitt säte i Gouvernementets hufvudstad eller den såkallade Gouvernements-staden.

Hvarje Gouvernement indelas i kretsar, [уѣзды], hvilka ungefär svara mot våra härader, och utgöra 4 eller 5 till och med 12 eller 15 till antalet, allt efter Gouvernementets storlek och folkmängd. Förvaltnings-auctoriteter och domstolar inom kretsarne äro: a) kretsränteriet [уѣздное казначейство], hvilket, under tillsyn af kretsräntmästaren, uppbär kronans inkomster, ombesörjer de på desamma anvista utbetalningar och aflemnar öfverskottet, jemte behörig redovisning, till Gouvernementets kameralhof. b) Kretsrätten eller kretsdomstolen [уѣздный судъ] handhafver lagskipningen såväl i civil- som criminal-mål inom kretsen, undersöker tvister om jordegendomar och råskillnader, kungör köpeafhandlingar om jordagods, utfärdar fastebref, samt uppbevarar och vårdar till kretsens landtmäteri-verk hörande chartor, planer och handlingar. Kretsrätten utgöres af en bland Adeln vald kretsdomare, samt tvenne af samma stånd och tvenne bland bondeståndet valde Assessorer. Derifrån vädjas i civilmål till Gouvernementets civil-tribunal, och hemställes i brottmål till criminal-tribunalet. c) Det adeliga förmynderskaps-embetet, [дворянская опека], består af krets-adelsmarskalken såsom ordförande, samt krets-domaren och krets-domstolens adeliga assessorer som bisittare, och äger förvalta adeliga enkors och omyndige adelsmäns, likaså med seqvester belagda eller till följe af upprättade testamenten tvistiga adeliga gods. d) Landträtten [земскiй судъ] utgöres af en ordningsman [земскiй исправникъ] såsom ordförande, hvilken på de flesta orter väljes bland adeln, samt fyra, fem eller flere af adels- och jordbrukare-classerne valda bisittare. Landträtten handhafver polisen, vårdar ordningen samt allmänna säkerheten inom kretsen och äger, då brott blifvit föröfvade, att på stället anställa undersökning, samt ådöma straff för lättare polisförseelser, men deremot att öfverlemna svårare förbrytelser till krets-rättens behandling. Vidare åligger det Landträtten, att kungöra regeringens förordningar, att befordra dem, äfvensom domstolarnes utslag, till verkställighet, att hafva tillsyn öfver vägar och broar, trupparnes inqvartering, kronotransporter, rekruters försändning till anvisad ort, att söka hindra farsoters utspridande m. m. I hvarje krets finnas dessutom ett kretsmilitair-commando, en fiskal, en landtmätare, en läkare, den chirurg, tvenne underchirurger och en barnmorska. — Kretsarnes central-auctoriteter hafva säte i kretsarnes hufvudstäder, de så kallade kretsstäderne.

Städernes allmänna angelägenheter vårdas af det samtliga röstägande borgerskapet [гласные] hvilka utgöra det såkallade stadsrådet; vigtigare ärender in pleno, af det allmänna stadsrådet [общая городская дума]; mindre vigtiga af ett bland borgerskapet valdt utskott, eller det af sex roster bestående stadsrådet [шестигласная городская дума], hvilket utses ur borgerskapets alla classer, och hvari, likasom vid det allmänna stadsrådet, stadens förman, det såkallade stadshufvudet, [голова ell. глава] är ordförande. Stadsrådet bemödar sig, att förskaffa stadens invånare nödiga utvägar tillbergning och uppehälle, att bibehålla ordning och endrägt, samt vårdar sig om allt, som kan bidraga till stadens Och dess invånares välstånd och förkofran, men befattar sig ej med lagskipningen. Polisen handhafves 1) i Hufvudstäderne af en Öfver-Polismästare, Polismästare och Polis-embetet [управа благочинiя]. Hvar och en af Polismästarene har tillsyn öfver en viss stadsdel, och under dem stå poliscommissarier [частные приставы] och qvarters uppsyningsmän [квартальные надзиратели], m. m. 2) I Gouvernements-städer af Polismästare, poliscommissarier och tvenne rådmän; 3) i kretsstäder af stadshöfdingen [городничiй] med nödiga tjenstemän; 4) i mindre städer och köpingar [въ городахъ заштатныхъ и посадахъ] af rådhuset [ратуша]. Dess befattning motsvarar i det närmaste landträttens på landet. De fleste polistjenstemän tillsättas af regeringen. Lagskipningen ombesörjes i de större städerne af magistraterne; i småstäder och köpingar af rådhusen. Borgmästarenes och rådmännens antal beror af städernes folkmängd; städer med mindre än 500 invånare hafva en borgmästare och två rådmän. Borgmästare och råd väljas af borgerskapet. Magistraternes och rådhusens verkningskrets i lagskipningsväg motsvarar kretsrätternes på landet. Vid hvarje magistrat finnes en pupillrätt [сиротскiй судъ], som består af stadens förman såsom ordförande och tvenne medlemmar ur magistraten och stadens äldste som bisittare, och har sig ombetrodt, att draga försorg om enkor och faderlösa efter handlande, lägre borgare, personliga adelsmän och andra ofrälse inom stadens jurisdiction samt att vårda deras egendom. Uti hufvudgouvernements sjö- och stora handels-städer finnas såkallade handels-deputationer [торговыя депутацiй] inrättade, som vaka öfver handelns och handtverkeriernes förkofran, och utgöras af ibland köpmansståndet valde deputerade. Städernes köpmansskap äger ock ibland sig utse en comité af deputerade [депутатское собранiе], för att, i samråd med adelns deputerade, bestämma och fördela de skattdragandes af borgareståndet utskylder.
Elektronisk form: Pauli Kruhse (2009).

Föregående sida | Innehållet | Följande sida