Original en français; По-русскии.

Wi CARL med Guds Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Konung &c. &c. &c. Arfwinge til Norrige, Hertig til Schleswig Hollstein, Stormarn och Ditmarsen, Grefwe til Oldenburg och Delmenhorst &c. &c. Göre weterligt: At då Wi och den Stormägtigste Högborn Furste och Herre, Herr ALEXANDER I:a Wår Kärälskelige Broder och Frände, Kejsare och hela Rysslands Sjelfherrskare, til Moscou, Kiow, Wladimir, Nowgorod, Czar til Casan, Czar til Astracan, Czar til Siberien, Czar af Tauriska Chersones, Herre til Plescow och StorFurste til Smolensko, Lithauen, Wolhynien, Podolien och Finland, Hertig til Estland, Liffland, Curland och Semgallen, Samogitien, Carelen, Twer, Jugorien, Permien, Wiatka, Bulgarien och andre Länder; Herre och Storfurste til Nowogorod i det Nedre Landet, Czernigow, Resan, Polotzk, Rostow, Jaroslaw, Belo-Osero, Udorien, Obdorien, Condinien, Witepsk, Mstislaw och hela Norra Sidans Påbjudare; Herre til Iwerien, Cartalinien, Grusinien och Cabardinien, de Czerkassers och Bergsförstars och andres Arfherre och Beherrskare; Arfwinge til Norrige, Hertig til Schleswig Hollstein, Stormarn och Ditmarsen, Grefwe til Oldenburg och Delmenhorst &c. &c.
lifwade af ömsesidige fredlige böjelser, beslutit at genom en fast, säker och waraktig fred, ej allenast göra et önskadt slut på det krig, som emellan Oss, Wårt Rike och Undersätare å ena, samt Hans Majestät Kejsaren af Ryssland, Des Rike och Undersätare å andra sidan upkommit, men äfwen för framtiden grundlägga et lyckligt lugn, gransämja och förtrolighet Oss, Wåre Stater och Undersätare emellan, och Wi til detta ändamåls winnande å båda sidor utnämt Sändningebud, hwilka i kraft af Wåra ömsesidiga Fullmagter af Oss blifwit berättigade at öfwerenskomma, afhandla, stadfästa och besluta en säker och beständig fred, nemligen Wi å Wår sida Oss Älskelige Wåre Tromän, En af Rikets Herrar, Generalen af Infanteriet, Riddaren och Commendeuren af Wåre Orden, Riddaren med Stora Korset af Wår Swärds-Orden, Riddaren af Kejserliga Ryske S:t Andreæ, S:t Alexander Newsky och S:t Annæ Ordens Första Class, Wälborne Friherre Herr CURT LUDVIG BOGISLAUS CHRISTOPHER VON STEDINGK, samt General-Majoren och Commendeuren af Wår Swärds Orden, Ädel och Wälbördig ANDERS FREDRIC SKJÖLDEBRAND, och Hans Majestät Kejsaren af Ryssland å Des sida, Des Werkeliga Geheime-Råd, Ledamoten uti Des Stats-Conseil, Ministern för Utrikes Ärenderne och Handeln, Senatorn, Werkelige Kamarherren, Riddaren ad S:t Andreæ och S:t Alexander Newsky Orden, Storkors af S:t Wladimirs och S:t Annæ Ordens Första Classer, samt af Franska Heders-Legionen, Riddare af Preusiska Swarta och Röda Örns Orden och af Holländska Unions-Orden, Wälborne Grefwe NICOLAS ROMANZOFF, och Des Werkeliga Kamarherre, Riddaren med Stora Korset af S:t Wladimirs Ordens Andra och S:t Annæ Ordens Första Class, DAVID ALOPEUS; Så hafwa desse fullmyndige Sändningebud sammanträdt å öfwerenskommit ställe, nämligen uti Staden Fredricshamn, och sedan de utwexlat deras Fullmagter och funnit dem efter öfligt bruk upsatte, gode och giltige, hafwa de den Sjuttonde sistledne September, öfwerenskommit, faststält, underteknadt och med deras signeten bekräftat et Fredsfördrag emellan Oss och Sweriges Rike å ena, samt Hans Majestät Kejsaren af Ryssland å andra sidan, hwilket ord ifrån ord lyder som följer:

I den Heliga Treenighetens Namn!

Hans Maj:t Konungen af Swerige samt Hans Maj:t Kejsaren af Ryssland, lifwade af lika åstundan at låta krigets olyckor påföljas af fredens fördelar, och at återställa enighet och et godt förstånd Deras Stater emellan, hafwa i sådan afsigt til Deras befullmägtigade utnämt: neml. Hans Maj:t Konungen af Swerige Des Tromän, Herr Friherre CURT LUDVIG BOGISLAUS CHRISTOPHER V. STEDINGK, En af Rikets Herrar, General af Infanteriet, Riddare och Commendeur af Des Orden, Riddare med Stora Korsset af Des Swärds Orden, Riddare af S:t Andreæ, S:t Alexander Newsky och S:t Annæ Ordens Första Class, och Herr ANDERS FREDRIC SKJÖLDEBRAND, Öfwerste och Commendeur af Des Swärds Orden.
Och Hans Maj:t Kejsaren af Ryssland Herr Grefwe NICOLAS ROMANZOFF, Des werkeliga Geheime Råd, Ledamot uti Stats-Conseil, Minister för Utrikes Ärenderne och Handeln, Senator, Werkelig Kamarherre, Riddare af S:t Andreæ och S:t Alexander Newsky Orden, Storkorss af S:t Wladimirs och S:t Annæ Ordens Första Classer, samt af Franska Heders Legionen, Riddare af Preusiska Swarta och Röda Örns Orden, och af Holländska Unions-Orden, och Herr DAVID ALOPEUS, Des Werkeliga Kamarherre, Riddare med Stora Korsset af S:t Wladimirs Ordens Andra, och af S:t Annæ Ordens Första Class; hwilka efter utwexling af deras uti god och gällande form befundne ömsesidige Fullmagter öfwerenskommit om följande Articlar.

ART. I.

Fred, wänskap och godt förstånd skola hädanefter råda emellan Hans Maj:t Konungen af Swerige och Hans Maj:t Kejsaren af Ryssland. De Höga Contraherande Delarne skola anwända största upmärksamhet, at emellan Dem Sjelfwe, Deras Stater och Undersåtare bibehålla en fullkomlig öfwerensstämmelse, samt sorgfälligt undwika alt hwad framdeles kunde störa den så lyckligt återstälde föreningen.

ART. II.

Då Hans Maj:t Kejsaren af Ryssland ådagalagt Des oryggeliga föresats at ej från sina Bundsförwandters interessen skilja Sina Egna, och Hans Swenska Maj:t önskar at til fördel för Des Undersåtare i möjeligaste måtto utsträcka wälgerningen af denna fred, lofwar och utfäster Sig Hans Maj:t på det mäst uttryckeliga och bindande sätt, at ingenting underlåta af hwad som å Des sida kan leda til et skyndsamt fredsslut med Deras Majestäter Kejsaren af Frankrike, Konungen af Italien, samt Konungen af Dannemark och Norge, förmedelst de med dessa Magter redan directe öpnade fredsunderhandlingar.

ART. III.

Hans Maj:t Konungen af Swerige, för at lemna et öfwertygande prof på Des önskan at med Hans Maj:t Ryska Kejsarens Höga Bundsförwandter återuplifwa de förtroligaste förhållanden, lofwar at biträda Continental-Systêmet, med de jemkningar hwilka närmare skola utstakas uti den Underhandling som emellan Swerige, Frankrike och Danmark kommer at öpnas.

Hans Kongl. Swenska Maj:t förbinder Sig emedlertid, at genast efter utwexlingen af denna Tractats ratificationer, befalla at Sweriges Rikets Hamnar må för Stor-Britanniske, så Krigs- som Handelsfartygs anlöpande wara tilslutne, Kongl. Maj:t dock förbehållit införseln af Salt och Colonial-waror, hwilka genom bruket blifwit för Sweriges Inwånare nödwändige.

Å Sin sida förbinder Sig Hans Maj:t Kejsaren af Ryssland i förhand, at bifalla alla de jemkningar, som Des Bundsförwandter, i afseende på Handeln och Sjöfarten, skulle anse rätt och lämpligt at til Sweriges förmon medgifwa.

ART. IV.

Hans Maj:t Konungen af Swerige afstår oåterkalleligen och för altid, så för Sig som Des Efterträdare til Swenska Thronen och Riket, samt til förmån för Hans Maj:t Kejsaren af Ryssland och Des Efterträdare til Ryska Thronen och Riket, från alla Des rättigheter och titlar til de härefter upräknade Höfdingedömen, hwilka af Hans Kejserliga Maj:ts wapn under detta krig blifwit från Kronan Swerige eröfrade, nemligen: Kymmenegårds Län, Nylands och Tawastehus, Åbo och Björneborgs med de Åländska Öarne, Sawolax och Carelen, Wasa och Uleåborgs Län, samt en del af Westerbotten ända til Torneå Elf, sådan som den uti nästa Art. om Gränsornes utstakande, skal utsättas.

Dessa Län, med alla deras Innewånare, Städer, Hamnar, Fästningar, Byar och Öar, med deras tilhörigheter, företräden, rättigheter och afkastningar, skola härefter under full ägande rätt och Öfwerherrskap tilhöra Ryska Riket, och med detsamma blifwa införlifwade.

Til följe häraf lofwar och utfäster Sig Hans Maj:t Konungen af Swerige, på det högtidligaste och mäst bindande sätt, så för Sig, som Des Efterträdare och hela Sweriges Rike, at aldrig göra något direct eller indirect anspråk å nämnde Höfdingedömen, Landskaper, Öar och Områden, hwilkas samtelige Inwånare, i kraft af nämnde afsägelse, skola frikännas från den tro- och huldhetsed de til Swenska Kronan aflagt.

ART. V.

Ålandshaf, Bottniska Wiken samt Torneå och Muonio Elfwar skola hädanefter utgöra Gränsen mellan Ryska och Swenska Rikena.

På lika afstånd från kusterne skola de til fasta landet af Åland och Finland närmast belägne Öar tilhöra Ryssland, samt de närmaste til Swenska kusterne, tilhöra Swerige.

Wid Torneå Elfs utlopp skal Ön Björkö, Hamnen Reutehamn och den Halfö på hwilken Torneå Stad är belägen, utgöra Ryska Besittningarnes yttersta punkter, och skal Gränsen fortsättas längst efter Torneå Elf, til det ställe der denna Elfs båda grenar sammanflyta bredewid Kengis Bruk hwarefter hon skal följa loppet af Muonio Elf förbi Muonio-niska, Muonio Öfreby, Palojoens, Kultane, Enontekis, Kelott[i]jerfwi, Pajtiko, Nuimaka, Raunula och Kilpisjaure ända til Norrige.

Uti loppet af Torneå och Muonio Elfwar, sådant som det nu upgifwits, skola de öster om strömfåran belägne Öar tilhöra Ryssland, samt de i wäster om samma strömfåra tilhöra Swerige.

Genast efter Ratificationernes utwexling skola Ingenieurer å ömse sidor Landtmätare utnämnas, hwilka böra begifwa sig på stället för at utstakad gränsorne längs Torneå och Muonio Elfwar, enligt den här ofwanföre bestämda linie.

ART. VI.

Då Hans Maj:t Kejsaren af Ryssland redan lemnat de mått talande bewis på den mildhet och rättwisa, hwarmed Hans Maj:t beslutit at styra de nu förwärfwade Länders innewånare, samt redan ädelmodigt och af friwillig böjelse försäkrat dem om en fri utöfning af deras Religion, Egendomsrätt och Priwilegier, ser Hans Swenska Maj:t Sig derigenom frikallad från den annars så heliga pligt, at i sådant afseende göra förbehåll til Des fordna Undersåtares förmon.

ART. VII

Så snart närwarande Tractat är undertecknad, skal man strax och med skyndsamhet lemna del til respective Arméernes Öfwerbefälhafware, och fiendtligheterne så til lands som sjös skola från ömse sidor helt och hållit uphöra. De som undan tiden kunnat utöfwas, skola såsom ej inträffade anses, och på intet sätt kunna werka någon förändring i hwad uti denna Tractat öfwerenskommit blifwit. Man skal troget återställa, alt hwad som under denna mellantid, kan från ena eller andra sidan hafwa blifwit taget och eröfradt.

ART. VIII.

Hans Maj:t Ryska Kejsarens Troppar skola inom de fyra weckor, som påfölja närwarande Tractats ratificationer, hafwa utrymdt Westerbotten, samt gått tilbaka öfwer Torneå Elf.

Ingen utskrifning af hwad beskaffenhet som helst, skal under dessa fyra weckor hos Inwånare göras, och skal Ryska Arméen hemta sine behof och lifsmedel från des egne uti Westerbottniske Städerne anlagde Magasiner.

Om, under påstående underhandlingar, Kejserlige Tropparne skulle på någon annan sida inträngt uti Konungariket Swerige, skola de utrymma de intagne Orter, på de ofwan utsatte tid och wilkor.

ART. IX.

Alla de ömse sidor så til lands som sjös gjorde Krigsfångar, äfwensom de, hwilka under loppet af detta krig, blifwit såsom gislan bortförde eller gifne, skola i massa och utan rançon samt så fort som möjligt är återställas, men aldrasist inom trenne månader, beräknade ifrån utwexlingsdagen af närwarande Tractats ratificationer; om dock några Krigsfångar eller såsom gislan tagne personer af sjukdom eller andra gällande orsaker wore förhindrade at inom den utsatte tiden återgå til deras Fädernesland, skola de derigenom ingalunda anses hafwa förlorat deras ofwanföre utstakade rätt. De skola förbindas at betala eller ställa borgen för de skulder, för hwilka de under påstående fångenskaps kunna häfta hos Innewånarne af de orter der de blifwit bewakade.

Man skal å ömse sidor eftergifwa de förskotter som af de båda Höga Contraherande för fångarnes förplågning och underhåll kunnat göras, och skal å ömse sidor omsorg dragas för deras underhåll och resekostnader ända til des de ankomma til gränsen båda Rikena emellan, der wisse af deras Regenter utnämde Commissarier skola få sig updragit at dem emottaga.

Finska Soldater och Båtsmän äro å Hans Maj:ts Ryska Kejsarens sida undantagne från at sålunda återställas, så framt ej gjorde Capitulationer tillägga dem en motsatt rättighet: och skola bland fångarnes antal Officerare och andra Tjenstemän födde i Finland, som der önskade qwarblifwa, åtnjuta så wäl denne frihet, som full rätt öfwer de egendomar, fordringar och effecter, som de nu eller framdeles kunde äga uti Konungariket Swerige, på de sätt X Art. af denna Tractat utstakar.

ART. X.

De Finnar som nu befinna sig i Swerige, äfwensom de i Finland warande Swenskar, skola hafwa full frihet at til deras Fädernesland återgå, samt at disponera om deras fasta och lösa egendom utan at erlägga någon utförsels afgift eller hwad annan pålaga som helst i sådant afseende.

De båda Höga Magternes Undersåtare som bosatt sig i etdera af de bägge Länderne nemligen i Swerige eller Finland, skola under en tid af treenne år, räknad från utwexlingsdagen af denna Tractats Ratificationer, äga full frihet at nedsätta sig i det andra Landet, och äro förbundne at under nämde tid sälja eller afhända sig sina egendomar til någon Undersåte af den Magt, hwars område de önska öfwergifwa.

Egendom tilhörande sådane, som då nämnde tid tilända lupit, ej ännu upfylt hwad här stadgadt blifwit, skal i kraft af lagligt utslag säljas på allmän auction, och försälgningssumman til ägarne öfwerlämnas.

Under de ofwan utsatte trenne år, skal det wara alla tillåtit, at efter godtfinnande anwända sina egendomar, hwaraf en ostörd besittningsrätt är dem uttryckeligen försäkrad och tilerkänd.

De sjelwe, äfwensom deras ombud, skola fritt kunna öfwerresa från den ena Staten til den andra, för at sköta sina angelägenheter, utan at deras egenskap af den ena eller andra Magtens Undersåtare, skal derigenom på det ringaste lida.

ART. XI.

En beständig glömska af det framfarna och en allmän Amnistie skal ifrån denna dag äga rum, för de ömsesidiga Undersåtare hwilkas tänkesätt eller gerningar til förmån för den ena eller andra af de Höga Contraherande Delarne, skulle, under närwarande krig, hafwa gjort dem misstänkte eller underkastadt dem någon lagförning. Ingen rättegång skal hädanefter för dylika orsaker mot dem kunna anställas; om några äro företagne, skola de tilintet göras och uphäfwas, och intet nytt domslut deruti mellankomma. Följakteligen skal sequestren genast uphäfwas, å alla de under beslag tagne egendomar och afkastningar, hwilka skola ägarne återställas, wälförståendes at de ibland dem, som i kraft af wilkoren i föregående Art., skola ej äga rätt at af den Regents undersåtare de upphört at wara, reclamera fortsättandet af de räntor eller Pensioner hwilka de, för redan gjorde tjenster, som Nådebetygelser erhållit, ware sig såsom särskilte begifwanden eller löner.

ART. XII.

Domanial-titlar, Archiver och andra allmänna och enskilte Documenter, Planer och Chartor af de Fästningar, Städer och Länder, som genom denna Tractat tilfallit Hans Maj:t Kejsaren af Ryssland, de Papper och Chartor inbegripne, som kunna finnas uti Landtmäteri-Contoiret, skola til Hans Kejserliga Maj:t troget öfwerlämnas inom en tid af sex månader, eller om detta befinnes omöjligt, aldra senast inom et år.

ART. XIII.

Straxt efter skedd utwexling af denna Tractats Ratificationer, skola de Höga Contraherande Delarne låta uphäfwa all Sequestre, som blifwit lagd på båda Ländernes respective Inwånares egendomar, fordringar och inkomster, samt på derwarande allmänna Inrättningar. De förbinda Sig at betala alt hwad de kunna wara skyldige för penningar til dem lånade, af nämnde enskilta personer, och allmänna Inrättningar, och at godtgöra eller ersätta alla til deras förmon stälde räntor på någon af de Höga Contrahenterne.

Utslag i alla Reclamationsmål emellan de båda Höga Contraherande Delarnes Undersåtare, i afseende på fordringar, egendom eller andra rättigheter, som enligt wedertagit bruk och folkrätten, böra wid inträffad fred åter uptagas, skal tilhöra wederbörande Domstolar, och måst opartiska rättwisa wederfaras de personer, som i detta ändamål behöfwa Domstolarne anlita.

ART. XIV

De skulder, så allmänna som enskilte, hwilka Finnar uti Swerige och vice versa Swenskar uti Finland sig ådragit, skola betalas på utsatte terminer och wilkor, och såsom gemenskapen bägge Länderne emellan genom kriget warit afbruten, förlänges præscription-tiden på det sätt, at räknadt från den första Januarii 1808 ända til sex månader efter ratificationen af denna Tractat, ingens rätt skal anses hafwa uphört derföre at den wid de utsatte terminer ej blifwit bewakad. Alla reclamationer i detta afseende skola wid respective Domstolar andragas, och af båda Regeringarne synnerligen skyddas, på det den skyndsammaste och mäst opartiska rättwisa må emot wederbörande parter utöfwas.

ART. XV.

De af den ena Höga Contraherande Delens undersåtare, hwilka egendom uti den andras Stater kunde tilfalla, genom arf, donationer eller äfwen på annat sätt, skola utan swårighet kunna mottaga den, och i händelse det behöfwes, åtnjuta alt beskydd af lagar, och bistånd af Domstolar för at deraf sättas i besittning och begagna de rättigheter som deraf härflyta. Utöfningen af dessa rättigheter, i hwad den i Finland belägne egendom beträffar, skal wara underkastad de i Art. X stipulerade clausuler, hwilka förbinda ägarene at nedsätta sig i landet, eller at inom trenne års tid försälja eller afhända sig de egendomar de der besitter. Denna tiderymd skal bewiljas alla dem, som wälja det senare alternativet, räknadt ifrån den dag då arfwet eller donation dem tilfaller.

ART. XVI.

Då waraktigheten af Handels-Tractaten emellan de båda Höga Contrahenterne blifwit utsatt til den 17 (29) Octob. 1811, samtycker Hans Maj:t Kejsaren af Ryssland, at ej beräkna den tid då den, under kriget, warit afbruten, samt at nämnde Tractat må til kraft återställas samt iakttagas och efterkommas til den 1 (13) Februarii 1813, i alt hwad som ej strider emot de författningar, som uti det den 1 Januarii 1807 uti S:t Petersburg för handeln utgifne Manifest, innehålles.

ART. XVII.

Då de til följe af denna Tractat med Ryska Riket införlifwade Länder, med Swerige äga samband genom handelsförhållanden, som en lång wana, granskapet och ömsesidigt behof gjort nästan oundgängelike, hafwa de Höga Contraherande Delarne, måne om at för Deras undersåtare bibehålla dessa utwägar til inbördes nytta, öfwerenskommit at widtaga tjenliga anstalter til deras befästande. Til des De öfwer detta ämne hunnit öfwerenskomma, skola Finnarne äga tilstånd at från Swerige utföra Malm, Tackjern, Kalk, Byggnadssten til Mas- och Småltugnar, och i allmänhet alla andra detta Rikes producter.

Swenskarne skola deremot ifrån Finland kunna utföra Boskap, Fisk, Spannemål, Lärft, Tjära, Bräder, Trädwaror af alla slag, Timmer och Wed, samt i allmänhet alla öfriga detta Storförstendömets producter.

Denna handel skal återuplifwas och til den 1 (13) October 1811 bibehållas, helt och hållit på samma fot, som den war före kriget, och skal ej under hwad förewändning som helst kunna beläggas med förbud eller andra afgifter än dem som innan nämde krig kunnat wara pålagde; med undantag af sådane inskränkningar politiske förhållanden båda Nationerne emellan kunna göra nödwändiga.

ART. XVIII.

En från afgifter frikallad utförsel af Femtio Tusende Tschetwerts Spannemål, hwaraf inköp göres uti de Hans Maj:t Ryske kejsaren i Finska Wiken eller Östersjön tilhörande Hamnar, bewiljas Hans Maj:t Konungen af Swerige mot bewis at uphandlingen skedt för Des räkning eller i fölgd af Des updrag.

Härifrån undantagas dock hårda år, då Spannemålsutförslen med allmänt förbud belägges; men de i följe af et dylikt steg återstående quantiteter, kunna wid des uphörande ersättas.

ART. XIX.

Hwad saluten beträffar, emellan de båda Höga Contraherandes Krigsskepp, har man öfwerenskommit at derwid iakttaga en fullkomlig jemnlikhet mellan båda Kronorne. Då Deras Krigsskepp råkas i sjön, skal Saluten rättas efter den Befälhawande Officerarens wärdighet, så at den af en högre wärdighet skal först emottaga Saluten, hwilken skott för skott beswaras. Om de äro af lika wärdighet skal Salut från ingendera sidan afgifwas. Framför Slott, Fästningar, och wid Hamnars inlop, saluterar den ankommande eller afgående först, och bör denna salut skott för skott beswaras.

ART. XX.

Om swårigheter skulle upstå i afseende på några punkter, hwilka genom denna Tractat ej blifwit bestämde, så skola de wänligen afhandlas, och afgöras utaf de respective Ambassadeurer och fullmyndige Ministrar, hwilka derwid skola anwända samma böjelse til billighet och jemkning, som tjenat til grund för denna Tractat.

ART. XXI.

Närwarande Tractat skal af de båda Höga Contraherande Delarne ratificeras och raticationerne i god och gällande form upsatte, utwexlas i S:t Peters[d]urg, inom fyra weckor eller förr om sig göra låter, beräknade från dagen af Tractatens undertecknande.

Til yttermera wisso hafwe wi Underteknade i kraft af wåre Fullmagter underskrifwit närwarande Freds-Tractat, samt den med wåre insegels undersättande bekräftadt, som skedde i Fredricshamn den 17 (5) September, år efter Christi börd det Ettusende Åttahundrade och på det Nionde.

Grefve NICOLAS ROMANZOFF.
(L. S.)
DAVID ALOPEUS.
(L. S.)

CURT STEDINGK.
(L.S.)
A. F. SKJÖLDEBRAND*.
(L. S.)

Altså hafwe Wi welat förenämnde Fredsfördrag med alla des Articlar, Puncter och Clausuler ratificera, gilla och antaga; såsom Wi ock detsamma härmed och i kraft af detta, til alla sina Articlar, Puncter och Clausuler antage, gille och ratificere; utlofwande och förbindande Oss på det eftertryckligaste sätt som ske kan, at samma Fredsfördrad til alla delar upriktigt, troligen och redeligen upfylla och fullborda. Til yttermera wisso hafwe Wi detta med Egen Hand undertecknadt, samt med Wårt Stora Kongl. Insegel bekräfta låtit, som skedde uti Wår Residence-Stad Stockholm de Tredje dagen i October månad, Året efter Wår Herres och Frelsares Iesu Christi Börd det Et Tusende Åtta Hundrade och på det Nionde.

CARL.

LARS V. ENGESTRÖM.

(Den första delen - som huvudsakligen består av kejsarens titlar - har utelämnats här, men ingår i den franska originaltexten.)

Altså wele Wi, sedan Wi bemälte Freds-Tractat behörigen undersökt, den samma antaga, bekräfta och ratificera, som Wi och härmedelst densamma til hela sin widd antage, gille och ratificere; utlofwande på Wår Kejserliga tro, för Oss och Wåre Efterträdare, at obrottsligen bibehålla och iakttaga alt hwad deruti stadgat blifwit. Til yttermera wisso hafwe Wi med Egen Hand underskrifwit denna Wår Kejserliga Ratification, och med Wårt Rikets Stora Sigill densamma bekräfta låtit, som skedde i S:t Petersburg den 1 (13) October året efter Wår Herres och Frälsares Iesu Christi börd, det Ettusende Åttahundrade och på det Nionde, samt af Wår Regering det Nionde.

ALEXANDER.



Riks-Canceller Grefve
NICOLAS ROMANZOFF.

*) Anders Fredrik Skjöldebrand, 1757-1834, svensk militär, senare general och greve. Verk: Voyage pittoresque au Cap Nord. Stockholm, 1801-02.

1 tjetvert = cirka 210 liter.

Tillbaka till historiasidan.